Vi får ofta frågan: ”Kan ni komma och göra en inomhusluftsmätning?”
Frågan är helt förståelig, men svaret är inte riktigt så enkelt. En inomhusluftsmätning är nämligen inte en specifik mätning med vilken man kan fastställa om inomhusluften är bra eller dålig.
Man kan jämföra det med att gå in i en mataffär och fråga: ”Kan jag få köpa mat?” I butiken finns tusentals olika produkter, så först behöver man veta lite närmare vad det är man söker.
Med inomhusluften är situationen ungefär densamma.
Vad kan man mäta i inomhusluften?
I inomhusluften kan det förekomma en stor mängd olika föroreningar och faktorer som påverkar inomhusluftens kvalitet. Det kan till exempel vara:
- mikrober och deras sporer
- flyktiga organiska föreningar, dvs. VOC-föreningar
- mineralullsfibrer och andra fibrer
- olika typer av damm och partiklar
- formaldehyd
- koldioxid
- radon
- temperatur och luftfuktighet
- ventilationens funktion och luftflöden
- tryckskillnader i byggnaden.
För olika föroreningar och problem används olika provtagnings- och mätmetoder. Med ett enda mätinstrument eller ett enda luftprov går det därför inte att undersöka allt.
Det är också viktigt att förstå att orsaken till ett problem med inomhusluften inte nödvändigtvis kan fastställas enbart genom att mäta inomhusluften.
En fukt- eller mikrobskada inne i en konstruktion kan till exempel påverka inomhusluftens kvalitet, även om ett enskilt luftprov inte visar något avvikande. I sådana fall kan det vara viktigare att undersöka byggnaden och dess konstruktioner samt utreda om föroreningar kan spridas från konstruktionerna till inomhusluften.
Först behöver man veta vad man letar efter
En bra inomhusluftsundersökning börjar vanligtvis inte med att man slumpmässigt väljer en mätning.
Först utreder man till exempel byggnadens ålder och konstruktioner, användarnas observationer, eventuella lukter, fuktskador och andra kända problem. På plats kan man göra en okulär granskning och vid behov exempelvis fuktmätningar, undersökningar av ventilationen eller undersökningar av konstruktionerna.
Utifrån dessa uppgifter kan man bedöma vad som är relevant att mäta, var prover bör tas och vilka undersökningsmetoder som är lämpliga.
Om man till exempel misstänker VOC-emissioner från byggnadsmaterial är undersökningsmetoden helt annorlunda än om man misstänker en mikrobskada, mineralullsfibrer eller brister i ventilationens funktion.
En inomhusluftsmätning är alltså inte en enskild undersökning
När en kund frågar oss om en inomhusluftsmätning är vår första fråga vanligtvis: Vilket problem eller vilken sak vill ni utreda? Vilka observationer har ni gjort?
Därefter kan man välja de undersöknings- och mätmetoder som är lämpliga för ändamålet.
Det viktigaste vid en inomhusluftsundersökning är inte att få så många mätresultat som möjligt. Det viktiga är att kunna ställa rätt frågor, välja rätt undersökningsmetoder utifrån dem och tolka resultaten tillsammans med de observationer som gjorts i byggnaden.
Att undersöka inomhusluften handlar därför ofta mer om att utreda helheten än om att granska ett enskilt mätvärde.
