Ibland kan en lukt av mögel eller så kallad ”mormorshus” lukt förekomma även om det inte finns några fuktskador eller mögel i byggnaden. Hur är detta möjligt?

Träskyddsmedel som innehåller klorfenoler användes främst under åren 1930–1990 för att förhindra att trä ruttnar, missfärgas eller angrips av mögel. Det vanligaste impregneringsmedlet i Finland är känt under namnet Ky-5, som huvudsakligen innehåller natriumsalter av tetra-, tri- och pentaklorfenoler. Ett motsvarande preparat har i Sverige varit känt under namnet KP-Cuprinol.

När kloranisoler bildas i mikroorganismers ämnesomsättning frigörs en eller flera kloratomer från klorfenolen, och en metylgrupp binder till hydroxylgruppen. På detta sätt uppstår motsvarande kloranisol. Numera är användningen av klorfenolbaserade träskyddsmedel förbjuden i Finland.

Även om processen för att bilda kloranisoler kräver fukt och mikrober, innebär deras förekomst i inomhusluften eller i byggnadsmaterial inte nödvändigtvis att det finns en fuktskada eller omfattande mikrobtillväxt i det behandlade materialet.

Det kan ta årtionden innan lukten av kloranisoler uppträder (instängd, mögelliknande lukt). Lukten absorberas lätt, särskilt i porösa material och textilier.

Enligt dagens kunskap orsakar kloranisoler inte hälsoproblem vid låga halter, men vid höga halter kan de ge upphov till stressrelaterade irritationssymptom. Lukten betraktas därför främst som en trivselstörning, men enligt miljöministeriets handledning för konditionsundersökningar (Ympäristöopas 2016, sida 76):

”Enligt hälsoskyddslagen (763/1994) kan störande lukter i bostadsutrymmen betraktas som en potentiell orsak till hälsoproblem.”

Det säkraste sättet att få bort lukten är att ta bort det trä som behandlats med klorfenoler och ersätta det med ett annat material. Numera finns det även olika filter- och ångspärrtyger på marknaden, som bygger på adsorption av luktämnen. Det kan dock vara mycket svårt att få bort lukten från textilier och möbler.