VOC-föreningar i inomhusluften – vad är de och var kommer de ifrån?
VOC-föreningar i inomhusluften är en av de vanligaste faktorerna som undersöks vid utredningar av inomhusmiljön. Förkortningen VOC kommer från de engelska orden Volatile Organic Compounds, det vill säga flyktiga organiska föreningar. Det handlar om en stor grupp kemiska ämnen som lätt avdunstar till luften vid rumstemperatur.
VOC-föreningar förekommer i nästan alla byggnader eftersom de avges både från byggnadsmaterial och från produkter som används i vardagen. Oftast är halterna låga och en naturlig del av inomhusluften. I vissa situationer kan dock förhöjda VOC-halter eller vissa enskilda föreningar tyda på problem med inomhusmiljön eller emissioner från en byggnadsteknisk skada.
I denna blogg går vi kort igenom:
- vad VOC-föreningar är
- var VOC-föreningar i inomhusluften kommer ifrån
- hur man själv kan påverka mängden VOC i inomhusluften
- vilka VOC-föreningar som kan indikera problem i inomhusmiljön
Vad är VOC-föreningar?
VOC-föreningar (flyktiga organiska föreningar) är organiska kemiska ämnen som lätt avdunstar till luften. Det innebär att de kontinuerligt frigörs i små mängder från olika material och produkter i inomhusmiljön.
I byggnaders inomhusluft granskas VOC-föreningar ofta som en totalhalt, som kallas TVOC (Total Volatile Organic Compounds). Detta värde beskriver den sammanlagda mängden av alla uppmätta VOC-föreningar.
Vid utredningar av inomhusluft analyseras dock vanligtvis också enskilda föreningar, eftersom de kan hjälpa till att identifiera möjliga emissionskällor i byggnaden.
Exempel på vanliga VOC-föreningar i inomhusluften är:
- formaldehyd
- toluen
- xylen
- alkoholer
- aldehyder
- estrar
- ketoner
Var kommer VOC-föreningar i inomhusluften ifrån?
Källorna till VOC-föreningar är många och de förekommer i nästan alla inomhusmiljöer. Emissionerna kan komma från byggnadsmaterial, möbler eller från människors dagliga aktiviteter.
Byggnadsmaterial
Byggnadsmaterial är en av de viktigaste källorna till VOC-föreningar i inomhusluften. Särskilt nya eller nyligen renoverade utrymmen kan avge mer föreningar än normalt.
VOC-emissioner kan till exempel komma från:
- färger och lacker
- lim och spackel
- plastmattor och vinylgolv
- spånskivor och MDF-skivor
- isoleringsmaterial
- tätningsmassor
Efter att en byggnad färdigställts eller en renovering genomförts är VOC-emissionerna ofta som högst och minskar sedan gradvis över tid.
Möbler och inredningsmaterial
Även många möbler och inredningsmaterial kan avge VOC-föreningar, särskilt när de är nya.
Exempel på möjliga källor är:
- nya möbler
- mattor
- gardiner
- madrasser och stoppade möbler
Vid tillverkningen av möbler används ofta lim och ytbehandlingar som kan avge flyktiga ämnen till luften.
Rengöringsmedel och konsumentprodukter
Produkter som används i vardagen kan tillfälligt öka VOC-halterna i inomhusluften. Exempel på sådana är:
- rengöringsmedel
- luftfräschare
- kosmetika och parfymer
- tobaksrök
- ljus och rökelse
Dessa emissioner är oftast kortvariga, men i dåligt ventilerade utrymmen kan de stanna kvar i luften längre.
Hur kan man minska mängden VOC i inomhusluften?
Även om VOC-föreningar inte helt kan elimineras från inomhusluften finns det flera praktiska sätt att minska deras halter.
- Säkerställ tillräcklig ventilation
En väl fungerande ventilation är det viktigaste sättet att minska VOC-halter i inomhusluften. Ventilationen:
- späder ut ämnen i inomhusluften
- transporterar bort dem från byggnaden
- förhindrar att halterna byggs upp
Det är särskilt viktigt att öka ventilationen efter renoveringar eller när nya möbler har införskaffats.
- Välj material med låga emissioner
Vid byggnation och inredning är det bra att välja lågemitterande material, till exempel produkter med den finska M1-emissionsklassningen.
Produkter i M1-klassen har testats och klassificerats som material med låga emissioner av VOC-föreningar.
- Vädring när nya produkter tas i bruk
Nya möbler och inredningsmaterial kan avge VOC-föreningar särskilt under de första veckorna.
Bra rutiner kan vara att:
- vädra nya möbler innan de tas i bruk
- ventilera utrymmen ordentligt efter renovering
- öka ventilationen under de första månaderna
- Undvik starkt parfymerade produkter
Många parfymerade rengöringsprodukter och luftfräschare innehåller VOC-föreningar. För inomhusmiljön är det ofta bättre att använda:
- oparfymerade rengöringsmedel
- så enkla kemiska produkter som möjligt
Vilka VOC-föreningar kan tyda på problem i inomhusmiljön?
Alla VOC-föreningar betyder inte att det finns ett problem i inomhusmiljön. Vid inomhusluftsutredningar riktas uppmärksamheten särskilt mot vissa specifika föreningar eller ovanligt höga halter.
Formaldehyd
Formaldehyd kan frigöras från exempelvis:
- spånskivor
- lim
- textilier
Höga halter kan orsaka irritation i ögon och luftvägar.
2-etylhexanol
Denna förening förknippas ofta med situationer där plastgolv och alkalisk fukt har reagerat med varandra.
VOC-mätningar vid utredningar av inomhusluften
VOC-föreningar mäts i utredningar av inomhusmiljön vanligtvis genom luftprover som analyseras i laboratorium. VOC-prover kan också tas från material, och yt-emissioner kan mätas med så kallade FLEC-mätningar.
Mätningarna kan användas för att:
- kartlägga den kemiska sammansättningen i inomhusluften
- identifiera möjliga emissionskällor
- stödja utredningen av problem i inomhusmiljön
VOC-mätningar är dock bara en del av en mer omfattande inomhusmiljöutredning. Resultaten tolkas alltid tillsammans med andra faktorer, såsom:
- byggnadens konstruktioner
- fuktmätningar
- ventilationens funktion
- användarnas upplevda symtom
Sammanfattning: VOC-föreningar är en vanlig del av inomhusluften
VOC-föreningar är en naturlig del av inomhusluften i nästan alla byggnader. De frigörs från byggnadsmaterial, möbler och olika produkter som används i vardagen.
I de flesta fall är halterna låga och orsakar inga problem. För en god inomhusmiljö är det viktigaste att:
- ventilationen fungerar väl
- material med låga emissioner används
- kemikalier används med måtta
- eventuella fuktskador utreds i tid
När VOC-föreningar analyseras som en del av en bredare bedömning av inomhusmiljön kan de hjälpa till att identifiera möjliga emissionskällor och bidra till att förbättra luftkvaliteten i byggnader.
