Problem med inomhusluften kan visa sig på många olika sätt. I byggnaden kan man upptäcka avvikande lukt, synliga fuktspår eller andra tecken på eventuella skador. Ibland väcks misstanken först när de som vistas i byggnaden upplever symptom som förknippas med inomhusluften.
Men var ska man börja? Behövs provtagning av inomhusluften, fuktmätningar eller öppningar i konstruktionerna?
Det finns ingen enskild undersökningsmetod som lämpar sig för alla byggnader och alla problem med inomhusluften. Undersökningarna bör planeras utifrån byggnaden, de observationer som gjorts och de problem som misstänks.
- Kartläggning av bakgrundsuppgifter
Innan de egentliga undersökningarna inleds är det bra att så noggrant som möjligt utreda vad man redan vet om byggnaden och det upplevda problemet.
Viktiga bakgrundsuppgifter är exempelvis byggnadens ålder, konstruktionslösningar, tidigare reparationer samt eventuella fukt- eller vattenskador. Även användarnas observationer är viktiga: i vilka utrymmen upplevs problemen, när förekommer de och finns det ett samband med exempelvis årstid, väderförhållanden eller avvikande lukt?
Byggnadsritningar samt tidigare undersöknings- och reparationshandlingar hjälper till att skapa en helhetsbild av byggnaden redan innan noggrannare undersökningar utförs.
- Inledande inspektion – en bra utgångspunkt för undersökningarna
Ofta är det bra att inleda utredningen av problem med inomhusluften med en inledande inspektion av byggnaden.
Vid den inledande inspektionen granskas byggnaden och dess utrymmen visuellt och sensoriskt. Samtidigt bedöms byggnadens konstruktionslösningar och eventuella fukttekniska risker. Uppmärksamhet fästs bland annat vid avvikande lukter, fuktspår, skador på ytskikt, ventilationen samt andra observationer som kan bidra till att lokalisera problemet.
Byggnadens ålder och byggnadssätt spelar en viktig roll i bedömningen. Under olika tidsperioder har man använt konstruktionslösningar vars fukttekniska risker man i dag känner till och därför kan fästa särskild uppmärksamhet vid.
Syftet med den inledande inspektionen är inte nödvändigtvis att ännu fastställa den slutliga orsaken till problemet, utan att skapa en uppfattning om vad det finns skäl att undersöka närmare i byggnaden. På så sätt kan fortsatta undersökningar riktas till rätt konstruktioner och möjliga föroreningskällor.
- Noggrannare undersökningar planeras utifrån observationerna
Efter den inledande inspektionen kan en noggrannare undersökningsplan utarbetas. Undersökningarna kan exempelvis riktas mot fukt i konstruktionerna, eventuella mikrobskador, luftläckage genom konstruktionerna, ventilationen eller andra möjliga föroreningskällor som kan påverka inomhusluften.
Undersökningsmetoderna kan bland annat omfatta konstruktionsöppningar, fuktmätningar, mikrobprov av material, mikrobprov ur luften, VOC-undersökningar, undersökning av mineralfibrer, tryckskillnadsmätningar och spårgasundersökningar.
Alla undersökningar behövs dock inte i varje objekt. Att exempelvis ta ett prov av inomhusluften utan att först ha en uppfattning om byggnadens konstruktioner och möjliga problemområden är inte nödvändigtvis den bästa första åtgärden.
Syftet med undersökningarna är att identifiera eventuella skador och föroreningskällor samt att utreda om föroreningar från dessa kan spridas till inomhusluften.
- Resultaten bedöms som en helhet
Att utreda problem med inomhusluften handlar ofta om att bedöma helheten. Ett enskilt mätresultat eller provresultat behöver inte ännu visa vad det upplevda problemet beror på.
En konstaterad mikrobskada i en konstruktion är exempelvis en viktig observation, men med tanke på inomhusluften är det också väsentligt var skadan finns och om det finns en luftförbindelse från den skadade konstruktionen till inomhusluften. På motsvarande sätt kan en avvikande lukt ge en viktig ledtråd om var problemet finns, men orsaken till lukten behöver utredas närmare.
Därför bedöms undersökningsresultaten tillsammans med byggnadstekniska observationer, konstruktionslösningar, ventilation, tryckskillnader och möjliga spridningsvägar för föroreningar.
Var ska man alltså börja?
Om man misstänker problem med inomhusluften i en byggnad och orsaken inte är känd, är det i allmänhet inte ändamålsenligt att börja med att beställa en enskild mätning eller provtagning.
En bra utgångspunkt är att gå igenom byggnadens bakgrundsuppgifter och låta en sakkunnig utföra en inledande inspektion. Utifrån den kan man bedöma om noggrannare undersökningar behövs och vart de i så fall bör riktas.
En välplanerad undersökning hjälper till att hitta den verkliga orsaken till problemet – och framför allt ger den bättre utgångsinformation för planeringen av rätt reparationsåtgärder.
